Om Östgötagården

• Den 7 april 1938 på restaurang Den Gyldene Freden i Stockholm bildades Stiftelsen Östgötagården på initiativ av filosofie doktor Robert Norrby.
• Den 22 mars 1938 köpte Stiftelsen marken mellan Trädgårdsgatan och Nedre Slottsgatan av professor Nils von Hofsten för 300 000 kr.
• För att finansiera bygget av bostäderna såldes hörntomten mellan Munkgatan och Nedre Slottsgatan till Anders Diös för 170 000 kr. På tomten byggdes Brf Fågelsången.
• Andra världskriget stoppade byggplanerna och först i början av 1950-talet kom arbetet med ritningar och planering igång. Professor Ivar Tengbom gjorde ritningarna som var klara 1952. Husen skulle kunna passa in i en småstad som Vadstena.
• Den 10 november 1956 på Gåsmiddagen invigdes Östgötagården.
• Hösten 1965 invigdes ”Nya Östgötagården”på Nedre Slottsgatan. Byggnaderna på Nedre Slottsgatan och Trädgårdsgatan omfattade då 176 rum vilket då motsvarade 18 procent av antalet nationsmedlemmar.
• Om den spännande tillkomst- och finansieringshistorien finns att läsa i Acta Ostrogotica VII.
• År 1988-1990 totalrenoverades Trädgårdsgatan 17 ABC och påbyggdes en fjärde våning på Nedre Slottsgatan 16-18 som samtidigt renoverades.
• År 1988 köpte stiftelsen Banérgatan 16 ABC i Kåbo. Fastigheten innehåller 16 ettor, 16 fyror och 2 femmor.
• År 1993 byggdes på den egna marken Munkgatan 3. Huset innehåller 10 lägenheter på 45 kvm.
• Februari 1998 köptes Sturegården i Luthagen. Där finns 72 korridorsrum, 6 dubbletter, 12 treor och 1 vindslägenhet. Sturegården renoverades år 2004.
• Totalt disponerar stiftelsen nu ca 350 rum motsvarande 16 procent av antalet nationsmedlemmar. Stiftelsen omsätter drygt 15 miljoner kronor. Fastigheterna värderades 2013 av CB Richard Ellis till 190 miljoner kronor.

Östgöta nation grundades den 8 november 1646. Fram till 1816 hade nationen ingen riktig hemvist, utan endast en pant kammare som enbart fungerade som förvaring, och inte för sammankomster.

När nationen bestämde sig för att bygga ett eget hus visade sig det bli alldeles för dyrt.

Istället arrenderades Linnés gamla Orangeri i Linnéträdgården. Efter stora reparationer kunde man där hålla ett föreningsmöte kallat för landskap första gången den 12 november 1817. Då det gamla Orangeriet visade sig ha en vattensjuk tomt blev nationens möbler och böcker fuktskadade och därför beslöt man sig 1834 för att samla medel till en byggnadsfond.

År 1881 ritade C A Kihlberg det hus som idag står på Trädgårdsgatan och 1885 blev det en pampig invigning med själva Oscar II, hertig av Östergötland, närvarande.

År 1885 hade nationen 251 medlemmar och var näst störst efter Stockholms. På 1960-talet var antalet 725, år 1969 var antalet 1500 för att sedan sjunka till 684 år 1978. Nu 2008 är medlemsantalet ca 2800.

1949 skrev Tage Danielsson in sig på nationen och år 1950 Hatte Furhagen. De båda komikerlegenderna träffades redan under den första veckan på terminen och detta gav upphov till många stora spex t.ex. Gustav Hasa eller I Fara I Mora.

I början av 1990 iordningställdes nationens källarpub och fick då namnet Tages Källare. 1996 firade nationen 350-årsjubileum med stor bal på Uppsala slott. Man passade också på att renovera nationen från källare till vind. Idag bedrivs en stor och mångsidig verksamhet i hela huset. www.ostgotanation.se

År 1924 bildades Östgöta Nations Minneslandskap som samlades vart femte år. Man blev medlem i minneslandskapet först 25 år efter att man skrivits in i nationen. I dessa nätverkstider kan detta kanske betraktas som kontraproduktivt.

Minneslandskapet ombildades 1999 till en förening för alla som varit eller ännu är inskrivna i nationen och blev alltså vad som nu kallas en alumnförening. För att bevara traditionen valde man namnet Föreningen Östgöta Nations Minneslandskap.

Årsmöte hålls i mars varje år och vart femte år arrangeras en högtidssammankomst som kallas Minneslandskap. Föreningen väljer ledamöter i Stiftelsen Östgötagården och i redaktionskommittén för Acta Ostrogothica samt föreslår ledamöter i nationens förvaltningsnämnd.
www.ostgotanation.se/föreningar
www.uu.se/alumn

När studentsången föddes under åren från 1808 och framåt gick östgötarna i täten. Ur Östgötas kör och andra nationskörer utvecklades Allmänna Sången.

Nationens körer har avlöst varandra, men 1976 bildades Sånggripen, en fullstämmig kör med 30-50 sångare. Sånggripen sjunger vid nationens gasker, ger konserter och hyrs av företag och organisationer till sammankomster. Övningar sker varje vecka samt på körläger varje termin.

Sånggripen hör till de bästa nationskörerna och kännetecknas av stark social sammanhållning, även med tidigare sångare och dirigenter.

Östgöta Gille är en från Nationen fristående förening. Östgöta Gille i Uppsala bildades den 15 oktober 1948 på initiativ av Östgöta nations dåvarande inspektor, professor Hjalmar Lindroth

Enligt stadgarna har Gillet till uppgift ”att sammanföra i staden varande östgötar för att främja personlig bekantskap samt att underhålla känsla av samhörighet med och intresse för den gemensamma hembygden.”

Gillet har idag 150 medlemmar och leds av en styrelse med en vald ”ålderman” som ordförande.

I november varje år har Gillet sin årsstämma med högtidssammannkomst. Till denna inbjuds en högtidstalare med anknytning till Östergötland.

År 2008 – tillika 60 årsjubileum – talade Hans Furuhagen om Tage Danielsson. Gillet arrangerar vidare under året utflykter till platser av historiskt eller annat intresse.