Om oss
Vi erbjuder både korridorsrum och lägenheter för studenter i Uppsala, med boenden på Studentvägen och i kvarteret Observatoriet vid Ekonomikum. Oavsett om du söker ett socialt korridorsliv eller en egen lägenhet har vi ett alternativ för dig. Vårt mål är att erbjuda funktionella och inspirerande studenthem där du kan trivas och utvecklas under din tid i Uppsala.
Uppdrag och vision
Gästrike-Hälsinge nations Studentbostäder strävar efter att skapa en trygg, trivsam och hållbar boendemiljö för Uppsalas studenter. Vi vill erbjuda funktionella och prisvärda bostäder där våra medlemmar kan fokusera på sina studier och samtidigt vara en del av den unika studentgemenskapen.
Med en historia som sträcker sig tillbaka till den expansiva bostadsutvecklingen för studenter i Uppsala, fortsätter vi att förvalta och utveckla våra fastigheter för att möta framtidens behov. Genom att bevara och förbättra våra bostäder, satsa på hållbara lösningar och stärka samarbetet med andra studentnationer, arbetar vi för att säkerställa att fler studenter kan få ett bra hem under sin studietid.
Vi ser boendet som en viktig del av studentupplevelsen och vill att varje medlem ska känna sig välkommen och hemma hos oss. Genom att kombinera tradition med nytänkande skapar vi boendemöjligheter som både tar hänsyn till studenters behov idag och möjliggör en fortsatt positiv utveckling för framtidens studenter.
Vår styrelse
Vår styrelse består av ledamöter som väljs av nationens landskap. Vill du vara med och påverka? Kontakta nationen för att få mer info.
Våra medarbetare
Gästrike-Hälsinge nations Studentbostäder förvaltas tillsammans med övriga stiftelser på Studentvägen.
Studentvägens historia
Efter andra världskriget blev det snabbt uppenbart att bostadssituationen för studenter i Uppsala var på väg att bli akut. Studentantalet ökade snabbare än bostadsbyggandet. År 1950 var det drygt 5 000 studenter vid universitetet. Denna siffra hade nästan fördubblats till 9 600 år 1959, och fem år senare nådde den 16 500. År 1969 hade antalet studenter stigit till 24 000. Denna explosion i studentantalet sammanföll med rekordåren för svensk industri, en kraftig ökning av inkomster, offentlig sektors expansion och en enorm tillströmning av studenter till universiteten, vilket ytterligare förvärrade bostadssituationen.
Redan på 1940-talet började studentkåren planera för en omfattande bostadsutbyggnad vid Rackarbergshöjden. Här byggdes Studentstaden mellan 1951 och 1953, efter ritningar av Artur von Schmalensee, som vunnit en arkitekttävling med sitt förslag ”Lugna gatan.” Utbyggnaden fortsatte på Rackarbergsgatan mellan 1959 och 1965.
Studentnationerna var också engagerade i bostadsbyggande. Norrlands nation, tillsammans med Stockholms och Gästrike-Hälsinge nationer, ansökte om att få förvärva tomtmark på Karlsroområdet, sydväst om Studentstaden. Där planerade man att bygga både korridorssystem för ogifta studenter och familjehus för gifta studenter.
Stadsplanen, utarbetad av stadsplanearkitekt Sven Jonsson, godkändes och när han kort därefter lämnade stadsarkitektkontoret och öppnade eget kontor, anlitades han även som arkitekt för bostadshusen. Trädgårdsarkitekterna Sven A. Hermelin och Inger Wedborn ansvarade för den utvändiga miljön.
